Här jämför du enkelt priset på bläckpatroner. Välj din skrivare och modell i listan nedan, så plockar vi fram prisuppgifter direkt från butikerna. Vi hjälper dig att spara pengar på bläck, färgpatroner och toner.

Ju mindre punkter ger bättre detaljrikedom och ju fler nyanser som kan skapas innebär att bilden blir bättre. Men till en viss gräns, för det är slutligen skrivarens huvud som styr hur bra utskriften kommer att bli. Läs vidare och lär dig allt om hur bläckpatroner fungerar.

Det finns många olika idéer och tankesätt om hur bläcket ska hamna på papperet på bäst sätt. Gemensamt är att ett flytande bläck skjuts ut droppvis för att sedan sugas upp och torka in ovanpå papperet. Bläckets beståndsdelar har stor betydelse för både utseende och bevarande, men även för själva funktionen vid utskjutningen.

Hur bläcket ska skjutas ut är en annan stötesten där det finns en osynlig gräns mitt ute i Stilla havet. De två japanska företagen Canon och Epson förespråkar nämligen ett separat skrivarhuvud som ska laddas med bläck från separata bläckbehållare som byts när bläcket tagit slut. De två amerikanska företagen HP och Lexmark förespråkar istället att skrivarhuvud med utskjutningsmekanism bör vara sammanbyggd med bläckbehållaren. HP har förvisso ett ben i vardera läger, för företagets större kontorsskrivare använder faktiskt separata skrivarhuvud och bläckbehållare medan skrivarna på konsument och fotosidan enbart använder sammanbyggda bläckbehållare. Låt oss därför kalla HP:s och Lexmarks kombinerade bläckbehållare med skrivarhuvud för bläckpatroner medan Canons och Epsons separata utskjutningsenhet får heta skrivarhuvud.

Fördelen med en bläckpatron är att hela utskjutningsmekanismen byts ut när bläcket är slut och på så sätt får man ju egentligen en ny skrivare vid varje patronbyte. Men det förutsätter ju att det inbyggda skrivarhuvudet slits och faktiskt behöver bytas ut. Frågar du Canon eller Epson hävdar de med bestämdhet att det är ett stort slöseri och att det inte alls är nödvändigt att byta skrivarhuvud. Epson är så säker på sin sak att man byggt fast skrivarhuvudet i skrivaren och bara kan byta ut det på verkstad. Canon var åtminstone tidigare mindre säkra på sin sak. För ett par år sedan rekommenderade företaget att skrivarhuvudet skulle bytas ut efter några tusen utskrivna sidor. Idag anser dock även Canon att skrivarhuvudet ska klara hela skrivarens livslängd, men det är fortfarande enkelt att byta själv. Visst finns det nackdelar med ett fast skrivarhuvud också. Ett igensatt utskjutningshål åtgärdas oftast med en rengöringsrutin som spolar rent hålen med hjälp av bläck. Det behöver alla skrivare göra ibland. Men när bläcket har torkat fast så hårt att det inte går att få loss trots upprepade försök då? En ny bläckpatron löser förstås det problemet galant medan igensatta hål i de fasta skrivarhuvudena är svårare att byta ut. För att minimera risken för igensatta utskjutningshål spolar Epsons och Canons skrivare igenom hålen lite då och då vilket kan kosta en del bläck om skrivaren används sällan.

Trots att bläckskrivare lanserades på konsumentmarknaden i slutet av 1980-talet, så har de varit under utveckling i över tjugo år under den tiden. I mitten på 1970-talet insåg företagen som tillverkar skrivare potentialen hos teknologin som skulle göra matrisskrivarna föråldrade. Utmaningen låg i att komma på ett sätt att tillverka en skrivare som alla hade råd med och som samidigt skapade högkvalitativa utskrifter.

Tekniska utmaningar:
Kvalitén hos utskriften beror till störst del på hur bra samverkan är mellan bläcket, skrivarens huvud och pappret. Forskarna hade stora problem med att utveckla ett kontrollerat flöde av bläck från skrivarhuvudet till pappret, och sedan att förhindra att skrivarhuvudet blev igentäppt med torkat bläck. Så snart dessa utmaningar var avklarade ac Canon och HP i slutet av 1980-taletså kom bläckstråleskrivarna ut på marknaden.

Olika metoder:
Bläckstråleskrivarna fortsatte att utvecklas bl.a. av IBM som använde sig av en metod som fyllde sidan med bläck väldigt snabbt men som samtidigt slösade väldigt mycket bläck. Den teknologin blev aldrig någon succé bland konsumenter, men används idag ofta i industrin för att skriva ut etiketter till kartonger samt adressetiketter för stora brevutskick. En mer populär metod bland konsumentmarknaden är den så kallade ""drop-on-demand" bläckstråleskrivaren, som uppfanns av Siemens 1977. Dessa skrivare som bara skjuter ut bläck när det behövs, är långsammare än den andra sorten men billigare. De flesta "drop-on-demand" skrivare, exempelvis dem som tillverkas av HP, Canon, och Lexmark, använder värmeteknologi för at skjuta ut bläcket från skrivarhuvudet; Bläckstråleskrivarna har kommit en lång väg sedan den första kom ut på marknaden för över tjugo år sedan: Hewlett Packard's DeskJet skrivare, som var en av de första som var tillgänglig för allmänheten, och hade prislappen kring cirka 8000 kronor 1988!

Andra resurser:
Här finner du företag som säljer bläckpatroner till din skrivare:

• 112Ink - erbjuder fraktfri leverans av bläck
• InkClub - stort sortiment av bläckpatroner och toner.
• Jämför pris på bläckpatroner - Blackpatron.se jämför också priset på bläckpatroner.

Länkar till de olika företag som tillverkar skrivare. Här finns teknisk support och drivrutiner:
• Brother
• Canon
• Epson
• Hp
• Lexmark